body, a:hover {cursor: url(http://cur.cursors-4u.net/people/peo-8/peo954.ani), url(http://cur.cursors-4u.net/people/peo-8/peo954.png), progress !important;} />

More than perfect - Del 56


Previously on More than perfect :
 
Jag låste upp mitt stora hus. Det var nästan som om jag kunde föreställa mig att Danielle och Loki skulle vara här när jag öppnade. Men ingen Loki kom och skällde på mig. Ingen Danielle kom heller. Jag saknade henne inte riktigt, men jag saknade hennes närvaro. Jag gick runt och kollade i huset. Alla Danielles grejer var borta. På köksbordet låg hennes hemnycklar. Jag svalde. Jag ogillade tystnaden. Och i det ögonblicket insåg jag att jag faktiskt var helt ensam.
________________________________________________________________________________
 
Sandras perspektiv:
 
Jag, Julia och Felicia satt hemma hos Julia invirad i filtar med varsin kopp med varm choklad. Det var länge sen som vi hade haft en chill dag tillsammans alla tre då vi bara satt och snackade och garvade tillsammans.
" Har ni hört Taylor Lautner har gjort slut med sin flickvän! " utbrast Julia och visade artikel i en skvaller tidning som hon satt och läste fokuserat. " Taylor Lautner och hans nya flickvän har redan gjort slut efter 2 veckor av dejtande. En källa säger att det var flickvännen som gjort slut med Taylor pågrund av hat. " läste Julia högt. hon högt. " Är tjejen helt dum eller?  Det spelar ingen roll hur mycket hat man får. Om det var för Taylor skulle jag hoppa av en klippa. Han är bara för het för hans eget bästa. Det är inte hans fel att han föddes snygg och blir stalkad av tjejer " sa Felicia och lutade sig mot Julia så att hon kunde läsa resten av artikeln. " Sant, han är as het. He can rape me anytime " instämde jag och gjorde ett pedosmile mot de båda. De garvade och besvarade mig med varsin asful min.Vi alla skrattade i kramper . " I'M THE MASTER OF PEDOSMILES " ropade Felicia, som tur var så var Julias föräldrar inte hemma idag. " NEH VI ALLA VET ATT DEN SOM GÖR FULASTE MINERNA ÄR JAG " ropade jag ännu högre. Felicias ansikte var ovanligt böjbart. Det kunde vrida sig hur som helst så hon kunde enkelt göra en ultimate ugly face. Men mina miner kunde definitivt mäta sig med hennes. " Jaja. ni är båda fula jag vet. Men alla märker ju att JAG är den vackra här " sa Julia och gjorde ännu en ful min. Vi alla fortsatte garva tills vi inte hade någon som helst energi kvar. Vi satt alla ihop sjunkna på soffan tysta tills Julia avbröt tystnaden. " Så Felicia vad har du gjort sen du kommit till London då? " sa hon medan hon kollade ner på Felicia som låg på hennes mage som en kudde. " Tjaa jag har ju legat hemma för det mesta, umgåtts med min familj och såå. Jo jag har ju snackat med James. Det är helt över nu, jag fattar inte att jag var tillsammans med den duchebagen. Men i alla falla så är det så mycket skönare att slippa den skit högen nu. Men sen träffade jag ju Danielle i stan och hon berättade om deras break up. ÅÅÅH, jag hatar att jag är orsaken till att de gjorde slut. Jag blev verkligen as förvånad när jag såg att hon var tillbaka i London. " sa hon frustrerad och satte sig upp i skräddar position. " Så vad ska du göra åt hela Liam grejen? Ska du snacka med honom och reda ut allting eller? " sa jag och lyfte mig kopp från bordet och tog en klunk. Så himmelskt gott, jag tackar gud att han skapade varm choklad. Vi hade tidigare köpt mini marsmellows och grädde som vila i. Det var så gott att jag kunde dö, eller ah såklart inte bokstavligen. " Jo jag tror jag ska låta det vara ett tag. Jag vill inte göra saker värre och plus klarar jag nog bara inte av att ta itu med det just nu. Jag är bara så osäker på hela grejen. " sa hon och kollade osäkert mot oss. " Det är bra, bara du inte ignorera hela grejen . ju längre du väntar ju värre blir det och det vet du. Kom bara ihåg det, men jag förstår att du inte kan fixa allt nu men bara strunta inte i situationen. " sa hon och kollade på Felicia med ett klokt ansiktsuttryck. Det fick mig att tänka på hela Zayn grejen. Det var exakt så de hade sagt till mig om jag hade berättat. Fast kanske hade de skrikigt på mig eftersom jag inte hade berättat om det från början. Jag ångrar lite att jag inte gjort det så jag kunde ha haft någon att snacka med om saken. Men just nu var det bara bättre att låtsas som ingenting. Felicia satte däremot huvudet på spiken direkt. " Har du några problem du vill dela med dig av? Jag vet att Julia har det mest perfekta livet ever men Niall just nu. " sa hon och log mot mig medan hon gav Julia liten I hate you but I still love you bllick. Samtidigt så knackade det på dörren. " COME IN! " ropade Julia högt.  Dörren öppnades och stängdes sedan hörde man Nialls röst eka i huset. " Where are you babe? " "Upstairs " svarade hon kort och väntade tills Niall kom upp springandes för trappen." Hello everybody " hälsade han och gick sedan fram till Julia och kysste hennes.... länge. Jag kunde inte hålla mig från att utbrista " euw ". Det hade varit något jag gjort sedan jag varit liten. Det var för att jag skämdes över sånt där, speciellt vid romantiska scener i filmer, det gjorde mig väldigt generad. " So where were we?" frågade Julia även om jag hoppats att de skulle glömt vad vi pratade om innan. " I was just gonna tell you that I actually don't have any problems " sa jag och kollade leende på alla som tydligen inte märkt att jag ljög. För något var fel, väldigt fel.
 
Julias perspektiv:
 
Jag och Niall stod vid dörren och hade precis sagt hejdå till Felicia och Julia. Han vände sig om mot mig och kysste mig, drog upp mig för trappen så vi kunde sätta oss i soffan igen. Sedan kollade han halvt allvarligt mot mig. " So... what do you want for your birthday? And don't say nothing because we all know that there's something we all want. Plus want to get you something you'll really like! " sa han gulligt mot mig. Jag kunde stirra på honom i flera år utan att tröttna. Han var för underbar och perfekt. " Well I'm not really sure, you can buy me anything really. If it's from you anything's special " sa jag lutade mig fram så jag kunde kyssa honom. " Does that mean that you won't tell me what you want..? " sa han larvigt och log. " Hahaha no I won't tell you. Because all I want is youuuu. " ropade jag högt i huset. Jag tog upp första bästa kudden och kastade den i hans ansikte. " Oh no, did you just declare war? I don't really think that was a great desicion. " sa han utmanande . " You bet that was a declaration of war and you know what? I'm a pro att pillow fights so I have nothing to fear " sa jag med en ful röst medan jag kastade ännu en kudde på honom. Sedan bröt kuddkriget ut , kuddarna flög över rummet härs och tvärs. Sedan brottade han ner mig på golvet och sa " You see? I won this fight easly "  " I won the pillow fight, you won the who can wrestle down who fight. " sa jag och log ett lekfullt leende. " I won't stop if you don't tell me that I won! " sa han envis och log. " Won't stop what? Sitting on me? " sa jag och då började han kittla mig. Jag skrattade och skrattade fast jag ville inte ge upp. Men till slut hade jag skrattat så mycket att jag fick ont i käkarna. " OKAY STOP, STOP! NIALL YOU ARE THE BEST OKAY? YOU WON THE PILLOW FIGHT. " skrek jag mellan skratt attackerna. " I told you right? " sa han och skrattade. Han sträckte fram handen mot mig och hjälpte mig upp.  Jag la mina händer runt hans axlar och drog in honom i en kyss. " I love you Niall " viskade jag i hans öra.  " I love you more " viskade han tillbaka. Vad skulle jag göra utan den här underbara människan i mitt liv. 
 
 Felicias perspektiv:
 
Det var ungefär en timme sen jag kommit hem från Julia. Direkt hade jag satt mig vid min data och kollat på en av mina favorit serier Vampire Diaries. Mitt i episoden då det var som mest spännande hör jag en irriterande röst nerifrån. " FELICIA TÖM DISKMASKINEN " skrek min mamma. " Omg "klagade jag och drog av mig mina hörlurar och hasade mig ner för trappan. " Jag kommer mamma " sa jag när jag gått ner för ungefär halva trappen. Kunde hon inte bara göra det själv det är inte så jobbigt att tömma en jäkla diskmaskin. Men såklart älskar hon att störa mig. Men under alla år hade jag lärt mig att man inte skulle tjafsa emot när det gällde mamma. Men ibland var det lite svårt att hålla käften för mig. " Felicia ? Har du ätit min choklad? " skrek hon argt. Seriöst igen? tänkte jag och gick in i köket där hon stod med ett tomt choklad papper i handen. " Förlåt då, men jag var sötsugen! " sa jag irriterat. " Köp egen choklad då " sa hon och började bli argare och argare. Jag gick ut på vår ute plats och försökte lugna ner mig själv. Jag drog fram ett paket med cigaretter i en liten gömma jag hade bakom några statyetter som vi hade på baksidan. Där låg också en blå gullig tändare med små lila blommor på. Jag tände en cigarett och drog ett djupt bloss. Ja, jag hade börjat röka. Det lugnade mig, det kändes bara skönt. Det var inte så att jag var beroende eller något men jag rökte när jag kände mig stressad eller arg osv. Då kom mamma rusande ut efter mig på uteplatsen men hon stannade i dörröppningen när hon såg vad jag höll i. " Vad i helvete...." började hon som om hon inte riktigt fattade vad som hände. " VA FAN TROR DU ATT DU HÅLLER PÅ MED?! " skrek hon och sprang fram emot mig och ryckte cigaretten ur min hand. " Du får inte hålla på med sånt här skit? Va fan har hänt med dig Felicia du är inte så här? " sa hon och kollade på mig med en orolig men mest arg blick. " Hahahahahah, du vet ingenting om mig längre. Tror du att du känner mig eller? Inte direkt för att du bryr dig heller. Så snälla låt mig bara vara i fred och göra vad jag vill.  " Vad tror du att du är?! Så länge du bor i MITT hus så gäller mina regler! Vilket betyder ingen rökning! " skrek hon åt mig medan hon stampade fötterna i marken i frustration. " Jaha? Så då får inte du heller röka eller? För du röker väl fan fem paket om dagen! " skrek jag och gjorde en awesome comeback. " Jag röker om jag vill " sa hon och försökte låta bestämd. " Jag pallar inte med det här längre din gamla kärring " sa jag irriterat och rusade ut genom dörren, in i huset. Men hon fortsatte att springa efter mig. Det var då hon tog upp något som verkligen gick mig på nerverna. " DIN SYSTER SKULLE INTE VELAT ATT DU RÖKTE HON SKULLE VETAT BÄTTRE!! " skrek hon efter mig. Jag vände mig och kvick och kollade rasande mot henne. " Men vet du vad? Om du inte har märkt det så är hon inte här för hon är död. Jag sprang upp för trappan, in till mitt rum och stängde dörren med en hårt smäll. Jag skönk ner mot dörren medans tårar sipprade ner för mitt ansikte. Jag kände mig bara ledsen och arg.. Hur vågade hon ta upp Farida? Jag kände hur jag bara ville ta sönder något men försökte lugna mig. Sandra brukade säga till mig att jag ska lugna ner mig när jag är arg så känns det bättre. Oftast så funkade det, tack Sandra, men för stunden kände jag bara hur dåligt jag mådde. Över inte bara det här utan allt som jag gjort. Det var bara överdrivet deprimerad.   
________________________________________________________________________ 
Jag ber om ursäkt för att delen kom idag istället för igår men jag var verkligen as trött så jag hoppas att ni gillar delen. Julia skriver också idag som vanligt. Kommentera!!!
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Lol

Bra som jag vet inte vad :D

2013-03-29 @ 15:50:46




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback