Vi hade varit i LA sammanlagt i två veckor nu. Vi tjejer hade gjort roliga saker varenda dag, och killarna hade varit med oss för det mesta men de hade även varit på massa jobb. Igår hade de haft sin konsert och de hade nu bara den privata spelningen kvar, plus två photoshoots, tre intervjuer och en signering. Idag hade de i alla fall dagen ledig, och vi hade tillbringat födmiddagen på stranden. 

"Nice that no one opens when I ring at the door", hördes en röst. Alla elva kollade automatiskt bakåt och där stod Cara. Harry, som låg i solstolen bredvid mig, sken upp. "CARA!" sa han glatt och kramade om henne. "Curlyhead!" utbrast hon tillbaka och log. Även Sandra kramade henne och hon sa hej till oss andra vänligt. "So you guys just sitting here, doin' nothing?" frågade hon och satte sig ner med ryggen mot havet så hon kunde se oss alla. "Yep. That is how we do it do it", sjöng Sandra oseriöst och gjorde en dans med händerna. Alla skrattade åt hennes fåniga gest. "It isn't like we don't talk to each other", sa Zayn, som hade sin arm runt Perrie där de satt på en solstol. "I think we should do something. Cara is right", sa Harry. "How about just... talk?" frågade Liam. Jag tittade på honom. Det var ganska bra mellan oss just nu. Vi snackade inte om vad som hade hänt och agerade som de bästa vänner vi alltid varit. Han mötte min blick och log mot mig. Jag log tillbaka. "You are so boring right now", sa Cara och gjorde en ledsen min. "It is lunch time soon, it is eleven am. How about lunch at two or something?... and it is your turn", sa Julia och kollade allvarligt på killarna. "So you want to die Julia?" sa Louis. Julia blickade honom och han flinade. "We can just cook together", sa jag. "Thank you Felicia!", sa Zayn till mig och såg supertacksam ut. "Then we doing at least something", sa Danielle leende. "I know exactly what we can do!" utbrast Sandra. Alla kollade mot henne. "We doing homemade sushi!" fortsatte hon. "We're really going to die then", sa Eleanor och rynkade på ansiktet. "Oh come on. Like you have something better? No, okay", sa Sandra och hon log. Hon hade en aprikosfärgad bikini på sig och hennes hår var uppsatt i en bulle. "Looks like we have to go to the grocery store", sa Perrie. "Yeah, and a store where they sell fresh fish... and seagrass", sa Harry. "It is not mine or Julias turn. We have already been there two times", sa Niall. Han och Julia satt på en handduk. Båda hade matchande solglasögon av märket Ray Ban. "I can go", erbjöd jag mig. "First time", sa Julia och Sandra applåderade. Alla skrattade. "I'm not that lazy. You are lazy too!", sa jag och log. "I can join", sa Zayn och log. "Sure, thats great. You can go away to the grocery store", sa Cara. "Me, Danielle and Perrie can go and find a fish store", sa Eleanor och tittade på dem. "Thats awesome. And we others can just... keep doing nothing yey", sa Liam och hissade armarna. "No, everyone should do something!", sa Sandra och tittade menande på honom. "How about me, Sandra and Harry, can we start with something?" frågade Cara nyfiket. Alla funderade. "I know what we can do tonight!" sa Niall och log lite. "What?" frågade Perrie och alla kollade på honom. "How about a night here on the beach? We can buy hot dogs, marshmellows, a barbeque... we can have lots of meat too. Because I'm going to eat quite a lot", började han. "You don't say", sa Julia och log mot honom. "But I think it is a good idea", sa jag och log. "I agree. It would be really cozy", sa Danielle. "Looks like we actually have something to do today! I know you didn't were that boring", sa Cara och log. "So we three go and buy meat?", frågade Harry och tittade på Cara och Sandra. De nickade. "I can make the table", sa Julia. "I'll help you", sa Louis. Efter det där med Niall och Harry hade Louis och Julia blivit väldigt nära, och jag visste att Julia litade jätte mycket på honom. "It is just you and me left then Liam", sa Niall och kollade på honom. "We can just... make everything ready for tonight", sa Liam. "Great everyone! Lets do this!", sa Zayn. Alla försvann åt sitt håll. "Come on Zaynie", sa jag och vi började gå.

 

Jag och Zayn hade precis kommit fram till affären. "What should we buy?" sa Zayn undrande. Jag tog upp lappen som Liam hade skrivit. Jag gjorde en min när jag läste klart lappen. "What is it?" sa Zayn och log mot mig. "He always writes like this small letters", sa jag och gjorde ett överdrivet litet avstånd mellan tummen och pekfingret. "You look like a goat when you doing that face", skrattade Zayn. "Shut up, you are a goat", sa jag och gjorde en bitch please min. Han skrattade och det tog inte länge innan jag skrattade också. "Here, give me the paper. I think I can read his handwrite better than you", sa Zayn. "I don't think so. I've known him since I was born. My parents is best friends with Geoff and Karen so I kind of met him the day after I was born. You've only known him for like, three years!", pladdrade jag på. "Well then why can I see that he has written 'avocado' here then?" sa Zayn och log överlägset mot mig. "I could also see that!", sa jag. Han rufsade om mitt hår så det förstördes. "Never touch a girls hair!", sa jag och han skrattade. Jag kunde inte låta bli att le lite själv medans jag försökte fixa till mitt hår igen. Vi gick och hämtade en vagn och plockade upp vad vi behövde: advokado, sushiris, speciella ingredienser för riset, soja, wasabi, inlagd ingefära, gurka, räkor och så vidare. "I never liked sushi before Julia and Sandra told me to taste again. I kind of threw up the first time I ate it", sa jag. "Nice fact. Now I know so much more about you", sa Zayn. Han var som en störande, irriterande, rolig och gullig storebror. Jag boxade honom på armen och han kollade allvarligt på mig. "Aow. That really hurt!", sa han och spände ögonen i mig. Jag höjde på ögonbrynet och skrattade åt honom. "You gonna pay for this Felicia!", sa han och lyfte upp mig i matvagnen. Jag skrek och skrattade på samma gång. Han tog sats bakom vagnen och sprang med mig i den super snabbt. Jag skrattade så sjukt mycket - det var länge sedan jag skrattat så mycket. Han körde runt med mig som en galning innan det kom en i personalen. Zayn blev så förvånad att han körde in i en frukthylla och alla frukter åkte ner i vår vagn och på mig. Vi båda gapflabbade. "What going on here?" kom en sur gubbe som jobbade i butiken och frågade. "I'm so sorry. I got out of control", sa Zayn ursäktande, men jag såg på honom hur han var på väg att börja skratta.  "I hope so. You two clean up here!", sa han. Och pekade på oss. När han hade gått gjorde jag en min bakom honom som fick oss båda att skratta hejdlöst. "Do you know how much abs I'm going to have after this day?" frågade Zayn mellan skratten. "I bet you will", skrattade jag. 

 

Efter en timme yttligare var vi klara, hade betalat och var på väg hem med våra stora kassar. "It was totally worth it, even though it took like, three hours more than expected?" sa jag och log. Han log tillbaka. "We are the king and the queen of that grocery store. But then they fired us and we became slaves", sa Zayn och jag skrattade. "Sad story there", sa jag och vi båda skrattade.

 

"What took you guys so long?" frågade Niall som mötte oss i dörren. Jag och Zayn kunde knappt titta på varandra utan att skratta. 

 

Som vanligt hade jag, Danielle och Perrie haft kul. Det hade vi alltid när vi var med varandra. Om bandet aldrig bildats hade jag troligen inte känt någon av dem, så jag var tacksam. Jag hade inte heller lärt känna Sandra, Julia och Felicia. Jag gick till Louis och Julia som stod och duktade. "Hey babe", sa Louis och kysste mig. "Oh my god, this look so good! Really cozy and... this going to be the best lunch ever!", sa jag och log stort. "We gave this table a lot of time", sa Julia djupt och jag skrattade. "But just one question. We left like three hours ago, and you got finished... now?" frågade jag. "Eleanor. Just accept the fact that we are slow", sa Julia. "Yeah. Slooooooooow", sa Louis och gjorde som en våg med handen. "You two are weirder than usual", sa jag och log. "Where are the others?" frågade jag sedan. "Everyone else are inside and cooking", sa Louis. "So thats why it took so long time", sa jag och utbytte en blick med Julia. Hon började skratta. "Come on now Lou", sa hon och drog med honom in. 

 

Två timmar senare hade vi alla ätit upp och tallrikarna var tomma. Felicia och Zayn berättade om en incident i mataffären och alla hade precis slutat skratta åt det. "We did a great job!", sa Cara glatt. Jag hade aldrig tidigare mött henne innan hon dök upp hemma hos oss i LA. Harry och hon verkade vara nära, och även hon och Sandra. Vi båda var modeller, fast jag var inte lika stor som henne. På lång väg. Och dessutom hade jag tillbringat mycket tid på collage den senaste tiden. "I agree. We should be really proud over ourselves", sa Harry. Han och Cara log mot varandra. Jag såg en viss connection där. Jag tittade på Louis som också verkade sett det och han flinade mot mig. Jag älskade honom så mycket. Han var så himla konstig, rolig, galen, underbar och bara helt perfekt. Och den bästa pojkvännen man kunde tänka sig. Jag behövde ingenting annat sålänge jag hade honom vid min sida.

 

Resten av dagen hade gått otroligt fort. Och här satt vi nu i mörkret. Klockan var runt åtta men det var redan mörkt ute. Niall och Julia hade tagit ut sina gitarrer och medans vi satt och grillade marshmellows så sjöng alla medans de spelade. "I can also play guitar", sa Sandra som satt bredvid mig. "Seriously?", sa jag och stoppade i mig en marshmellow. "Yeah. I should show you sometime. Can you give me a marshmellow?" frågade hon sedan. Jag tog en från grillpinnen. "Open your mouth", sa jag. Hon öppnade munnen och jag stoppade in marshmellown. "Niall, hand over your guitar. I want to see if Sandra can play". Niall räckte sin gitarr till Sandra och hon log blygt. "She can!", sa Julia. "We played together when we were like... eleven, twelve?", fortsatte hon. "Okay, let's go girls!" sa Zayn och kollade på Sandra. "We can play 'Going Nowhere', we both love that song and we can both play it too", sa Sandra. "Wait, our song?" sa Perrie och log. "Yeah. You and Felicia can join", sa Julia och log. "That would be so fun!", sa Liam. "I agree. Nice to hear all of you sing", sa Niall. "Okay", sa Felicia. Perrie sjöng sina egna solon, Sandra tog Leighs, Felicia tog Jesys och Julia tog Jades.

Jag utbytte en blick med Cara under låten. Vi log mot varandra och hon såg ut att digga det. Och hängde med i musiken genom att dansa lite med huvudet. Jag försökte hålla mig för skratt och hon log stort mot mig. Tjejerna var duktiga. Låten var slut och allihopa log stort och imponerat.

"Damn. You are good", sa Perrie. "I never heard you sing before. But you are awesome", sa hon leende. "I totally agree", sa Danielle och tittade mållöst på dem. "Sandra! You are a great rapper!", sa Liam och log mot Sandra. Jag tittade på henne. "Yeah, you are. And you two", sa jag och tittade på Julia och Felicia, "you are also great", fortsatte jag. De log. Julia hade jag hört sjunga en miljon gånger innan, på alla våra dejter och saker. Hon brukade alltid sjunga. "It is your turn now", sa Julia och kollade på killarna. "Sing one of your own songs", sa Eleanor. "What do you say boys... Live while we're young?" sa Louis och log. Jag nickade. "Lets do it", sa Zayn och Niall fick tillbaka sin gitarr från Sandra. Julia och Niall kompade oss när Liam började med sitt "Hey girl I'm waiting on yah, I'm waiting on yah". Till första refrängen började Sandra, Felicia och Eleanor ställa sig upp och dansa runt på stranden. Jag log. Cara joinade dem och sedan kom även Danielle och Perrie. "Sing all together now!", sa Louis. Cara drog upp mig och snart var alla andra killar också uppe. De enda som satt nu var Niall och Julia, men de hade band på sina gitarrer så även de ställde sig upp. "Okay, one, two three!", räknade jag och sedan började alla skriksjunga: "Lets go crazy crazy crazy 'til we see the sun, I know we only met but let's pretend it's love, and never never never stop for anyone, tonight let's get some, and live while we're young" Alla hoppade runt som galningar. Och det var såhär vi gjorde. När jag tittade på alla runt om mig kunde jag bara konstatera att jag älskade dem alla, på ett eller annat sätt. Cara tog mina händer och vi dansade helt galet fult. Jag lyfte upp henne på min axel och vi alla sprang runt på stranden, och fortsatte att sjunga. Julia, Sandra och Felicia hoppade runt i en ring och alla hade kul. Det var såhär det var meningen att det skulle vara. Och det var perfekt. Att vara runt sina vänner var det bästa man kunde vara.

---

Mellandel! Man måste ju framhäva vänskapen. :) Hoppas ni gillade den och kommentera! :D