Jag och Julia stod och väntade på att någon skulle öppna dörren. Det var idag vi skulle träffa alla hemma hos Harry. Till och med Zayn. Någon öppnade dörren, det var Niall. " Hi guys come on in ! " sa han vänligt till oss båda även om han enbart kollade på Julia. Vi steg in och kollade oss omkring. Det var väldiga stora väggar som var målade i en enkel men vacker beige nyans. Jag böjde mig ner och tog av mig mina högskaftade stövlar. Jag kollade mot Julia som redan tagit av sig skorna och stog och kollade nervöst tillbaka. Niall ledde oss in i vardagsrummet där alla satt i en bred soffa. Vi hälsade på alla och satte oss sen ner i soffan.

 

Alla pratade entusiastiskt med varandra och skrattade högt. Både Harry och Niall var så klart helt koncentrerade på Julia. Jag kände hur någon petade mig i sidan. Jag vände på huvudet så jag kunde se Zayn kolla allvarligt mot mig och pekade mot hallen. Först tvekade jag men ställde mig sedan upp och följde efter  honom in i hallen. Väl där vände han sig om mot mig och kollade in i mina ögon. " I need your help with something " sa han förtfarande utan att röra en min. Jag fnös. " Why would I ever want to help you with anything? " sa jag kallt. " You know that I never wanted to hurt her it was all just a mistake " sa han med blicken mot marken. " I don't really give a shit about if it was an accident or if it was because you wanted to hurt her " sa jag och kollade irriterat mot honom. " Well I can't really do anything about it anymore either. It's just that i really wanna talk this out calmly with her. It never ever was my intension to hurt her It was a big mistake and I don't have the time to tell you everything right now... I'm just so sorry and she deserves an apology. " sa han med en sorglig min mot mig. Nej nej nej Felicia smält inte för det där, han sårade henne, han var anledningen för att hon satt hemma och grät i dagar! Du kan inte förlåta honom så enkelt tänkte jag för mig själv. " You just realized that? You should get an apploud because you're soooo smart! " sa jag hånande. " Please please I beg you just talk to her, if I just could talk to her one time. " sa han bedjande. Fuck my life. Jag ger upp, det går inte att inte tycka synd om killen hur mycket han än sårat henne vad kan bli värre liksom. Jag är för snäll  " And you think she would agree to meet you because? " sa jag känslolöst. " Well I didn't really expect her to agree with it that easy, so I 've got a plan. This Saturday the guys and I are free so we thought we all should hang out together. Ofcourse she won't come if you tell her that I'll be there. But if you tell her that I couldn't come then she will come right? " sa han nöjt som om han kommit på en master plan. " Right " sa jag och suckade. " When she showes up with you and it will be too late to leave and I will take her aside and finally get the chance to talk to her." sa han och sne log. " Ok but theres just two things I would like to ask. One: What made you think that I would ever lie to my best friend? Two: What made you think that she will voluntarily talk to you? " sa jag och lyfte ena ögonbrynet.  Man kunde se hur hans leende försvann. Han kollade besviket ner och andades tungt ut. Sedan kollade han upp med en hundvalps min. " So this is impossible after all? " sa han besviket. " OKAY,OKAY ! I'll do it, but remember you owe me big time after this. You know she'll be mad att me too! " sa jag och la händerna i kors över bröstkorgen. "Thank you thank you thank you! " upprepade han och kramade om mig. " Shut up and be quiet " sa jag och drog bort hans armar. " And remeber don't tell anyone that  I'm gonna help you. Now I 'll just have to convince Julia to lie with me and ever thing will go as planned. " sa jag och gick tillbaka in i vardagsrummet.

 

 

" Nej jag kommer itne göra det du vet hur arg hon kommer att bli när hon får reda på sanningen! " skällde Julia på mig. Jag var i mitten av att övertala henne men hon ville inte ge upp. Vi satt i taxin som var på väg mot mitt hus. "  Men hon kommer inte få reda på sanningen plus kanske det här leder till att hon kommer över honom? Då kan vi alla träffas tillsammans igen även om han är där och dom kan bli vänner! " sa jag bönfallande, Hon tänkte i några sekunder. " Felicia är du säker på att det kommer att fungera? " sa hon med en oroad blick,  " Allting kommer att gå bra, det ska jag se till. Julia du berhöver inte oroa dig om saken bara berätta inte hela sanningen för henne så sköter jag resten jag lovar. " sa jag med ett stort leende. " Hmmm okej då men om någonting går fel så skyller jag på dig bara så att det vet! " sa hon och vi båda började skratta.

 

 

" Så hur gick det igår nu när bajskorven var där och allt? " sa jag och kollade mot Felicia som satt mittemot mig på min säng . " Det gick bra antar jag inte problem! Vi hade roligt. " sa hon positivt." Really? " sa jag inte helt övertalad. " Yepp och vi ska träffas på Lördag med men Zayn kunde inte så du kan hänga med " sa hon och log. " Ehuum jaah det kan jag väl " sa jag osäkert. " Va bra det ska bli jätte roligt " sa hon optimistiskt. " Varför är du så positiv?  Säg inte att du har planerat något igen " sa jag oroligt. " Hehehe nej nej " sa hon men kollade inte mig i ögonen. " Breätta " ropade jag och kastade mig över henne och vi rullade ner på golvet. Det här var en av våra allvarliga brottnings matcher som vi brukar ha då och då. Men det slutar alltid det samma, med att vi båda ligger flåsandes på golvet och nästan inte kan röra oss längre. Det var en av mina favorit grejer jag älskar att göra med henne eftersom om jag skulle gjort det med någon annan skulle de tro att jag är sjuk i huvudet. " Så det är ingenting? Verkligen? " sa jag medan jag satt ovanpå hennes mage. " Nej det är ingenting du ska bry dig om. " sa hon och blinkade. Nästa sekund var brottnigns matchen igång igen och hon kastade mig ner på golvet, båda skrattande i full hals.