---

"Happy birthday to you, happy birthday to you, happy birthday dear Felicia, happy birthday to you". Det var mina föräldrar och min syster som kom in sjungandes. "Grattis på födelsedagen!" sa min mamma och kramade om mig. Jag fyllde 17 år idag, det var den 16 Februari. Jag log nyvaket. "Tack så mycket", sa jag. Pappa ställde ner en bricka med frukost på min säng. Brickan innehöll varm choklad med grädde och marshmellows, två toasts med skinka och ost på, fruktjuice och en cupcake. Jag gnuggade mig trött i ögonen. "Hur känns det att vara 17 då?" sa min syster. "Ingen skillnad", sa jag och skakade på huvudet. "Öppna dina presenter nu då", sa pappa och log stort.  I presenterna hittade jag lite blandade saker - kläder, pengar, smink, presentkort - och en sprillans ny iPhone 5. Min gamla mobil funkade inte så bra och Sandra och Julia brukade ofta skrika på mig för att jag inte laddade den. "Tack så hemskt mycket", sa jag. Jag kände mig så glad. Mamma, pappa och syrran lämnade rummet så att jag fick äta min frukost ifred. Jag hade en stor dubbelsäng och för tillfället var lakanen ljusrosa, ungefär samma nyans som min vägg. Jag längtade så efter festen. När jag hade ätit upp allt det goda gick jag ner till köket. "Vi ska åka nu älskling", sa mamma och pussade mig på pannan. De skulle stanna hos mormor idag och imorgon eftersom jag hade min fest. Och efter festen skulle Julia och Sandra sova över här så att vi kunde städa och fixa efteråt. "Julia och Sandra kommer väl snart?" frågade pappa. Jag nickade, gav båda en kram och de gick. "Jag ska också kila iväg nu, ha kul", sa min syster och gick även hon ut från dörren. Det blev tyst i huset. Det var lika bra att duscha innan de kom, så jag gick upp igen och gick in i duschen. Jag kände mig så excited och kunde knappt vänta.

 

Jag hade precis kommit ut ur duschen och mitt blonda hår var nytvättat och rufsigt. Jag slängde en snabb blick på klockan och sa ett snabbt "fan" för mig själv. Jag hade duschat för länge, självklart. Som tur var så var inte Sandra och Felicia så snabba de heller så 10 minuter mer eller mindre spelade inte någon större roll. Jag blåste håret, tvättade ansiktet, slängde på mig ett linne och ett par mjukis och sprang ner för trappan. "Mamma, har du sett min väska?" ropade jag. "Jag kan inte hålla ordning på alla dina saker Julia", sa hon och stack ut huvudet från köket. Jag kollade runt och såg att den låg under trappan. Jag satte upp mitt hår i en slarvig bulle, slängde ner mitt smink och mina kläder jag skulle ha ikväll i väskan och tryckte ner mina fötter i mina uggs. "Hejdå, jag ringer imorgon" sa jag och slängde på mig min stora jacka. Sandra och jag bodde grannar och hade gjort sedan hon flyttade hit. Jag gick upp för hennes familjs uppfart, så som jag hade gjort minst en miljon gånger tidare. Hon öppnade. Hennes lockiga hår var utsläppt och hon hade som jag på sig mjukisar och en stor väska med sig. "Are you ready to go?" frågade jag. "Japp, ge mig en minut att sätta på mig skorna bara". Vi gick hem till Felicia och på vägen snackade vi om festen på kvällen. "Jag kommer dricka mig drunk. Det kommer bli kul", sa hon och log. Jag skakade på huvudet. "Inte imorgon när du har din hangover". Jag hade kind of alltid varit emot det här med att dricka och sådant. Sandra och Felicia kallade mig för deras innocent friend. Passade ganska bra in på mig. Jag var 17 år och hade inte fått min första kyss än. Jag vet, det är helt otroligt. Jag har aldrig varit bra på att få killar och inte heller riktigt velat. Jag hade varit olycklig kär en gång och sedan dess hade jag varit rädd för att bli kär... och dessutom väntade jag på den rätte. Jag vet, jag är patetisk.

 

Vi plingade på Felicias hus och hon öppnade. "Grattis på födelsedagen!" sa jag och Sandra i mun på varandra och vi gruppkramades. Vi kramades kanske en aninges för hårt eftersom vi ramlade på golvet och började asgarva. Vi slängde våra saker i hallen och gick upp i hennes rum med våra enorma väskor. "Vad har ni med er egentligen?" sa Felicia och skrattade lite. "Ett kilo smink", sa jag. Just nu hade jag inget smink på mig. Mitt ansikte hade några finnar här och där, men jag hade alltid haft problem med det och var van. Sminket döljde alltid så himla bra och jag använde kanske därför lite för mycket smink. Jag erkänner att jag är väldigt avundsjuk på Sandras och Felicias perfekta hyer, men ja. Ingen är perfekt and thats life. "Vi har presenter till dig", sa Sandra och log. Vi alla kastade oss på Felicias säng och hon öppnade presenterna. Vi hade båda köpt tröjor till henne och hon älskade de tydligen. "Ni måste se min klänning nu!" utbrast Felicia. Hon öppnade sin garderob och tog ut en laxrosa, grå, axelbandslös klänning med en rosett på. Den var supergullig. "Wow", sa Sandra. "Eller hur, wow", instämde jag. Under hela förmiddagen sminkade vi oss, målade naglarna och fixade i orning för festen. "James ska ta med sig sprit och sådant, vi har typ bara öl hemma", sa Felicia. "Låter bra", sa Sandra medans hon stoppade i sig en pizzaslice. Folk skulle dyka upp runt 8pm, så vi åt lite redan nu. Vi pratade om allt möjligt och skrattade åt urfåninga saker. När klockan var halv åtta gick vi upp och fixade oss det sista. Sandra hade en vit och ljusblå klänning med halvt öppen rygg, Felicia hade klänningen hon visade oss innan och jag hade en svart spetstopp och en gröngul kjol. "Jag känner mig ganska basic i jämnfört med er", sa jag medans jag stod och fluffade upp mitt hår. Vi alla hade våra hår utsläppta och jag måste säga att vi alla tre såg ganska bra ut. "Let's party" skrek Sandra och vi alla gjorde en konstig dans där vi stod i Felicias sovrum.

 

Det plingade på dörren och inom en halvtimme hade nästan alla kommit. Jag gick runt och småpratade med folk. Vi var kanske femton stycken, och de enda som saknades nu var Liam och de två killarna han skulle ta med sig. Jag var en directioner, helhjärtat. Jag lyssnade otroligt mycket på killarnas musik och jag hade varit med dem sen start. Men jag skulle inte fangirla när jag såg dem. Jag hade träffat Zayn några gånger när han var tillsammans med Sandra, men jag hade aldrig träffat någon av de andra killarna så det skulle bli väldigt kul. Felicia stod i ett hörn och strulade med James när det återigen plingade på dörren. De var de sötaste paret någonsin. Felicia gick och öppnade och James kom fram till mig. "Who is not here yet?" frågade han. "Liam and his friends", sa jag och log svagt mot honom. "Well, I hope they not steal Felicia from me", sa han. "What are you talking about?" sa jag och skrattade. "We were actually busy!" sa han och log lite. Jag skrattade igen. Han var perfekt för Felicia, 100 gånger fram och tillbaka. "Julia, James!" ropade Felicia. Jag och James gick fram till Felicia. Även Sandra stod där, och hon hade redan hälsat på de tre killarna som stod mitt emot dem; Liam, Harry och Niall. "So guys this is my boyfriend James and this is my best friend Julia", sa hon och log. Jag mötte killarnas blickar och log. Killarna hälsade på James och sedan på mig. "I'm Liam", sa Liam och log snett. "I know. I'm Julia". Han log mot mig och jag vände mig emot den krullhårige pojken, Harry. "Hi, I'm Harry. Nice to meet you". Jag log mot honom. "And I'm Niall". Niall hade den mest gulliga dialekten ever och den var mycket sötare i verkligenheten än på alla klipp. Jag log stort. "Nice to meet you guys".