Previously on More than perfect:

'' Guys that last perfomance was amazing! '' sa jag. Vi hade precis kommit ut från scen och stog backstage. '' Yeah, haven't had that adrenaline in a long time! '' sa Niall. '' Yeah, you juming with your guitar, cliché! '' sa Louis och garva. '' Let's go guys, you're going home. '' sa Paul som kom bakom oss. '' I don't want to go home! '' sa Harry med en barn röst. '' Come on guys. '' sa Paul. '' You can't stop me your filthy bastard! '' sa Zayn med en fånig röst och började putta Paul. '' You filthy mudblood! '' sa Harry lika fånigt. '' Boys, I'm warning you. '' sa Paul och log lite hånfullt. '' Yeaah, what are you gonna do about it! '' sa jag och försökte leka kaxig. '' Five against one! '' sa Niall och Louis försökte se allmänt kaxig ut som han inte lyckades med. Paul tog upp Zayn på sin axel och Harry på sin andra. Medan vi försökte putta honom, lyckades han slå oss med deras kroppar. Zayn och Harry försökte kämpa sig ut från hans grepp. '' Don't be a fool, I'm the greatest of them all! '' sa han och jag, Louis och Niall backade. Han släppte ner Zayn och Harry med deras hår rufsigt. '' NOW, go to your lounge and get your stuff! '' sa han. '' One day, you're damn of a king, one day we'll get back at you! '' sa Louis och pekade på Paul. '' Yeah yeah, now go! '' sa han högt och gick ifrån backstage.

 

Vi satt i bilen och blev körda till hotellet. Zayn, Harry och Louis ville gå och ta lite natt mat från mcdonalds, som vi alla skulle äta sen. Klockan var 12 på kvällen och kvällens konsert var så bra. Kändes så bra att uppträda för mina fans, kändes som om det var så länge sen. Vi skulle gå på en kort liten tour i storbritanninen som bara skulle vara i ungefär två veckor. Vi har varit här nu i en och en halv vecka och inom tre dagar skulle vi åka LA. Vi hade en sista plats att ha en konsert på, sen var det tillbaka till London och till usa. I LA ska vi ha en konsert där, en privat spelning och några intervjuer. Eftersom det är sommar ska vi ta med tjejerna, för att ha kul. Just nu var det mörkt ute och små regna lite. Bara jag och Niall satt i baksätet. '' How is it mate? '' frågade han mig och jag log. '' It's good, it's alright. You then? '' frågade jag. '' Ohh, I'm good. Living life you know? I'm like totally in love. Actually never been this happy before. I thought I had everything, but I didn't know that loooove was the only thing that was missing. '' sa han och jag log. '' Yeah, that's great man. '' sa jag och gav honom en klapp på hans rygg. '' So you and Julia are having it great? '' fortsatte jag. '' Yeah more than great. Never been in love before, feels good. You know that feeling, I don't know how to explain it, but you feel like she's the only thing in the world that you really care about? You know, when you get that thought that If you'll ever lose her, your world will collide? '' sa Niall och jag nickade. Jag förstog exakt vad han mena. '' Never felt like this before. You feel that for Danielle don't you? '' sa han och log mot mig. Danielle. Det snurrade i min hjärna. Om jag säger att jag inte tvekar över min kärlek till Danielle så ljuger jag. Men hur ska jag längre känna? Danielle var den personen. Hon var den jag bara brydde mig om. Men efter den där natten kunde jag inte sluta tänka på henne. Som inte var min flickvän, utan min bästa vän. '' Yeah.. that's how I feel for Danielle. '' sa jag och kollade ut från fönstret. Från att ha små regnat regnade det för fullt. Det man hörde var regnet som smackade ner på fönstrerna. Niall avbröt den sköna tystnaden. '' I'm so damn hungry. I bet those idiots already have already eaten it all up. '' sa han och grymta. '' Yeah I bet. '' sa jag. Jag var bara fast i mina tankar.

 

Vi hade kommit upp till våran våning och hade sagt godnatt. Jag hade berättat att jag inte kände för mat. Efter att ha stängt dörren och kastat jackan på fotöljen vid sidan av rummet gick jag in till badrummet. Jag slängde av mina kläder, en efter en och startade duschen. Jag mötte det varma vattnet och tvättade av ansiktet. Mina tankar kunde inte sluta snurra. Jag kan inte glömma den där natten. Den där känslan jag fick efter att hon hade kysst mig. Det där ruset jag fick när hon tog fingrarna genom mitt hår. Men hon är min bästa vän. Hon har alltid varit det och hon har alltid varit här för mig som jag har varit för henne. Jag kommer ihåg när en kille höll på med henne i skolan, jag blev rasande och gick dit för att slå ner honom. Hon uppskattade att jag brydde mig så mycket men bara hon kunde stoppa mig från att göra det. Bara hon. Hon vet alla mina dåliga sidor och mina bra, och jag vet hennes. Det var mig hon kom till när hon var i trubbel. Jag minns hur vi var grannar och varje gång hon hade börjat gråta för att hon hade skrapat upp sitt knä kom hon till mig. Vi hade byggt en koja när vi var små och varje gång vi var rädda eller ledsna gick vi upp dit. Jag minns hur en gång när hon var rädd att gå på trä plankan över bäcken. Jag kommer ihåg hur jag hade sagt att hon skulle hålla min hand och när hon gjorde det vågade hon äntligen. Hur hon försökte lära mig svenska, som hon var tvungen att lära sig för hennes bakgrund kommer därifrån. Vi hade känt varandra hela våra liv. Såklart blev somrarna ensamma utan henne när hon åkte till Sverige för att besöka sin släkt men även då snackade vi i telefon. Hon var där för mig, och är alltid här för mig nu. Jag minns hur stöttande hon var när jag var med i x factor. Istället för att vara rädd att våran vänskap skulle åka ner, var hon glad för mig och gjorde allt för att stötta mig. Men är man fortfarande bästa vänner när man delat en kyss? Efter den där natten, ser jag aldrig på henne detsamma. Hur jag känner för henne är oklart. Men tanken på att James rör henne gör mig rasande. Jag älskar Danielle fortfarande, men jag säger en stor lögn om jag säger att jag inte tänker på Felicia numera mer än en vän. 

 

 

Jag stog i mitt rum och packade för fullt. Det är två dagar kvar tills vi ska åka till LA. Det här är första gången jag åker utomlands utan mina föräldrar. Trodde det skulle känna läskigt, men tanken på Malibu's stränder, shopping, maten, festerna får mig hoppa av förväntan. Även fast jag är glad, är jag på något sett väldigt stressad. För stressad. Jag behöver inte vara såhär stressad, men jag känner alltid såhär innan jag reser. Jag hörde min telefon vibrera. Jag gick fram till mitt skrivbord och kollade på displayen. '' James. '' mumlade jag för mig själv. Snabbt svarade jag. '' Hey! '' sa jag medan jag gick fram och tillbaka för att packa ner saker. '' Hi babe, can I come over? '' frågade han. '' Uhm, no James, not right now. '' sa jag stressat. '' Felicia, please I haven't seen you in 2 days. '' sa han desperat. '' No, not now James! '' sa jag. '' I'm coming over. '' sa han och innan jag hann stoppa honom hade han stängt av. Jag slängde argt telefonen på sängen. Vi brukar egentligen vara med varandra varje dag. Men anledningen jag har undvikit honom är för att jag inte kan se honom i ögonen och ljuga.  

 

Efter tio minuter hörde jag någon hosta till vid dörröppningen, och jag kollade surt på honom. '' James, I told you not to come! '' sa jag lite små surt. '' Baby I have missed you so much. '' sa han och gick fram till mig. Han la handen på min midja och drog in mig. Lutandes ner mötte han mina läppar och kysste mig. Hans händer gled ner mot min rumpa och klämde den. Jag kände hans mjuka tunga nästan komma in i min mun innan jag backade ifrån honom. '' Not in the mood right now. '' sa jag. Han stirrade på mig. '' Felicia what the fuck is wrong? We haven't kissed in like a week, we haven't had sex in almost 2 and a half week now! We have sex like four times a week! '' sa han argt. '' I just don't feel like it okey?! My sister died a month ago, and we had her funeral one week ago okey?! '' skrek jag nästan och gick fram till min garderob för att ta ut shorts. '' Felicia, don't you get it? We are drifting apart! Something is wrong and you won't tell me! '' sa han argt. Jag gick fram till min väska. '' Nothing is wrong, everything is perfect, and we are not drifting apart. '' sa jag lugnt som om jag snacka med mig själv. '' Is that why we don't want to have sex anymore? No, you are keeping something from me, and I want to know what it is! '' sa han. Jag stannade tyst. '' Felicia, we used to be so close. We used to tell each other everything. We'd kissed all the time, we had awesome sex, and you used to tell me that you love me everyday. What happend? '' sa han. Jag vände mig om och kollade på honom. Hans ögon såg så oskyldiga ut. Hans gröna fina ögon. Jag ville berätta sanningen, jag ville verkligen. Men hur skulle han ta det? Skulle han någonsin förlåta mig, skulle han fortfarande vilja vara med mig? Frågorna ekade i mitt huvud. Men jag kan inte berätta, för jag vet hur han kommer ta det. '' Nothing is wrong. '' sa jag. Det lät som en dålig lögn, det var en dålig lögn. Nu såg jag i hans ögon. Från att ha varit oskyldiga, till arga. '' Felicia, I can't do this anymore! I really can't! Now we are in a really bad place, and you're going away for a month. Don't you want to be with me this summer, or do you just want to be with your new friends?! It's like you don't care anymore about you and me, about us! I really can't take this anymore. '' sa han argt med en hög röst. Han var precis påväg att gå innan jag stoppade honom. Jag kände tårarna rinna ner på mina kinder. '' Please, just don't go okay. Please, don't leave me. I don't want you to go. '' sa jag och försökte ta bort mina tårar. Han kollade djupt in i mina ögon, utan att säga ett ord. '' We can fix this okey? We can fix this. I just can't deal with this right now. I got alot on my mind, and I can't think. I'm going away almost tomorrow, but when I'm back, we will fix this. Just not now. Please James, trust me. '' sa jag medan tårarna rann. Jag vill inte förlora honom. Men hur kan jag kolla in i hans ögon och inte säga sanningen? Jag hade inte för så länge sen förlorat min syster, jag vet inte hur min vänskap ska bli med Liam, och jag vet verkligen inte hur det ska bli med James. Jag vill bara inte tänka, för jag klarar verkligen inte av det här just nu. Om min syster var här skulle jag gå till henne för råd. Men nej, hon är borta. Varför kunde inte jag försvunnit istället?

 

 

 Kommentera gärna! Snart kommer Julias del :)