Jag satt i taxin och kollade ut från fönstret. Det var då jag insåg. Jag måste ta tag i det här innan jag kan berätta mina känslor till den jag verkligen älskar. '' Excuse me! '' sa jag till taxi chauffören. Efter att ha givit honom den nya adressen kollade jag nervöst på mina händer. Hur ska jag göra det här? Jag har aldrig gjort det förut. Hur ska jag berätta sanningen? Efter 13 minuters grubblande var jag framme vid det stora huset. '' Wait here, I will be right back! '' sa jag. '' This will cost you! '' sa han lite småsurt och jag gick ut från bilen. Jag track på port plingaren och hans röst svarade. '' It's me Julia. Open up. '' sa jag. Porten öppnades och jag gick in. Jag kom fram till dörren och innan jag hann plinga på öppnades den. Han stog där och log mot mig. Men det han inte visste var det jag skulle säga till honom. Den här killen ger mig rysningar över hela kroppen. Han är får mig skratta, le. Hur kan jag faktiskt släppa honom? Men jag vet att jag gillar honom mindre. Han såg att någonting var fel. Alla gånger han hade fått mig må bra, skulle ni avslutas. Tanken på att förlora gjorde ont. Jag insåg nu att tårar rann. '' Julia, what's wrong? '' sa han till mig. Jag kollade in i hans ögon. Hans fina ögon jag älskade mest på honom. Han förstog då. Vad jag skulle göra, vad jag skulle säga. Jag visste själv inte vad jag skulle säga. '' This is so hard for me, believe me. This is really hard! But I have to choose. '' sa jag. Hans ögon hade blivit röda, och jag la handen på hans arm. '' Please, forgive me! '' sa jag och han nickade. '' Julia, it's okey. I know. And I get it. It's okey, don't worry. I just want you to be happy. '' sa han och jag nickade. '' And I want you  to be happy too Harry. ''. Han kramade om mig. '' Don't worry about me okey? I will find that special lady. She's out there for me. '' sa han och log mot mig. '' It will be hard to get over you, trust me. We will stay friends right? '' sa jag oroligt. '' Yeah, just because we didn't end up together doesn't mean that we have to leave each others lives. And Julia, you know, Niall really loves you. Wierd to say this but you made the right choice. After you yelled at us, I understand why I was doing this. Trust me, I really liked you and I still do. But sometimes I can get a little competitive. Go for him, you got my blessing. '' sa han och log mot mig. Jag log stort och kramade om honom igen. Det kanske gjorde lite ont att höra det där, men det var Niall jag ville ha. Jag inser det nu. '' Thank you Harry, and I'll see you tonight. '' sa jag och log mot honom. Han gick in och stängde dörren efter sig. Jag log stort och sprang till taxin. 

 

Jag sprang upp på uppfarten och kom fram till dörren. Jag var speedad, upp i varv. Jag plingade på och andades häftigt. Han öppnade dörren och där stog han, Niall. '' Julia! I just want to tell that I'm so sor- '' sa han innan jag avbröt honom. '' Schh! It's my time to talk. I just discovered that I'm in love. '' sa jag. Han höjde sina ögonbryn och pekade på sig själv. '' No, not you. Of course you! Niall, I love you. I love how you kiss me, how you hold me. I love how you make me feel, how you make me feel alive. '' sa jag. '' Julia I- '' sa han men jag abröt honom igen. '' Schhh! Niall, you really don't get it. You make me feel alive. And free. No one has ever done that to me. I have always felt that I have been caught in my own mind. But you changed that Niall, you changed me. And I love you, like so much. '' sa jag. '' I jus- '' sa han men jag tog upp handen. '' No really Niall. You see how much my hands are separated? That's how much I love you. '' sa jag snabbt. Han log stort mot mig. Utan någon varning lyfte han upp mig om sin midja och jag skrek till. '' Ohhhhhh, Julia! I loooooove how you make meee feel! I love you, love you, love you, love you, love you! '' sa han och jag skrattade högt. Jag kände mig så glad, så lycklig och levande. '' Julia, do you know how happy you make me?! '' sa han och jag log stort. '' Niall, you make me happy! '' sa jag och jag kysste honom. '' Will you be mine Julia? '' sa han. Jag kollade in i hans blåa ögon. Jag log stort. '' Yes Niall, yes! '' sa jag glatt. Jag hade aldrig någonsin i mitt liv varit så lycklig, så glad. Och det var Nialls förtjänst.

 

'' Nej, jag vill inte träffa de! '' sa jag små surt. '' Sandra, varför vill du plötsligt inte träffa de? '' frågade Felicia i telefonen. '' Jag bara, känner mig inte för det.  '' sa jag. Jag ljög, men vad jag annars skulle göra visste jag inte. '' Har något hänt? Är det något som har hänt som du inte har berättat? '' frågade hon. '' Nej inget har hänt, jag garanterar det. '' sa jag. Jag kunde nästan känna hur hon blicka mig från andra sidan av linjen. '' Vad har hänt? Berätta. NU. '' sa hon. Jag kollade ner på mina händer. '' INGET HAR HÄNT! Jag följer med, okey? '' sa jag. '' Okej, ses hos Zayn. '' sa hon. Hon var påväg att stänga av innan jag skrek till. '' Vad skriker du för? '' sa hon. '' Ska vi vara hos Zayn? '' frågade jag. '' Aa, är det något problem? ''. Jag svalde ner min stolthet. '' Okej, ses där. ''. Vi stängde av samtalet. Jag bara satt där och kollade ut från fönstret. Jag vill inte se honom. Han kysste mig, sitt ex. Jag hade valt att inte berätta det till någon, kyssen med Zayn. Han har gjort mig så förvirrad. Jag ville inte se någon av mina ex. Inte Zayn och inte Brad. Av båda de två har jag blivit sårad. De båda har krossat mitt hjärta. Jag lät äntligen mitt hjärta känna något efter Zayn men då krossar Brad det. Jag undrar verkligen hur jag ska öppna upp mig för en kille igen. Jag har förlorat min tro på kärlek. '' Jag kommer dö ensam. '' mumlade jag och sjönk i min stol.

 

Jag satt i Zayns soffa med alla andra. Eleanor var här som vanligt, men för första gången var Perrie med oss och Danielle var också här. Den enda som inte hade kommit var Sandra. Det var lite awkward med sitautionen mellan Harry, Julia och Niall men de verkade okej med det. Harry var faktiskt glad, han verkade faktiskt okej med det. Julia och Niall såg så nykära ut, på ett sånt där sätt att man vill spy för man märker hur ens egna förhållande sjunker till botten. James hade börjat märka mitt beteende. Han hade börjat förstå att något var fel. Han hade frågat, och jag fick panik. Jag spillde medvetet cola över hela min tröja. '' Oh no, I'm so clumsy! '' hade jag sagt och försökte skratta bort det. Jag älskar James, och jag vill inte förlora honom. Men jag såg Liam på ett nytt sätt. Och det var just det jag var rädd för. In från dörröppningen till vardagsrummet kom Sandra. '' Hi guys. '' sa hon, men inte så glatt som hon brukar. Alla hälsade glatt och hon hälsade på Perrie som hon inte träffat förut. Hon satte sig mellan Harry och Eleanor. '' Hi girrrrl. '' sa hon till Eleanor och kramade om henne. '' Missed you girlyyy. '' sa Eleanor tillbaka. '' So, we want to tell you guys something. '' sa Liam. Zayn börja trumma på sina lår. Jag och Julia gav varandra en blick. '' We are going on tour! '' utbrast Harry. '' Well that's good but we will miss you. '' sa Felicia sorgligt. '' Look, we are going on a US tour, and guess what you'll be doing a month this summer! '' sa Louis. '' What, I don't get it. '' sa Perrie och Sandra höll med. '' We will be in LA a month, and you all girls said you're free the whole summer right? '' sa Niall. '' Yeaah .. '' sa Julia och vi alla tjejer utbytte blickar. Danielle avbröt tystnaden. '' OMG, we are going to LA! '' utbrast hon. Alla började hojta och garva. '' This will be the best summer ever! '' sa Louis. Jag garvade men jag kunde inte undra. Jag, Liam och Danielle resa tillsammans? I en månad? Jag kollade på Sandra. Med hennes ansiktsuttryck förstog jag att hon var lika freaked out som jag.

 

__________________________________________________________________

Skriver för Felicia idag, eftersom hon är upptagen! Hoppas du gillade det. Kommentera för en ny del! :)