More than perfect - Del 18

Previous:

 

'' Oh my god, you are going to break up with me, aren't you? '' sa jag och kollade ner. '' No, no, no! '' fick han ut. Han tog tag i mina armar. Jag kollade ner. '' Juliet, no. Just look at me. '' sa han. Jag kollade upp. '' It's just hard you know. See you with him.. It's kind of heartbreaking. I'm kind of jealous. '' sa han. '' Don't be. I'm so sorry Harry. I don't want you to feel that. It's just hard to me too. I like you two alot. But please, don't end this now. I really really like you Harry. Don't worry okay. '' sa jag. Vi båda lutade oss och våra läppar möttes. Våra kyssar var bara så fantastiska. Vi har en sån kemi, som är svår att beskriva. Men med Niall känner jag att vi har känt varandra så länge. Det känns som om Niall har en gammal själ, jag kan känna det när jag kysser honom. Jag bara vet inte. Tiden bara går, och jag vet inte än hur det kommer sluta. Våra läppar lämnade varandra och vi båda log mot varandra. Men när jag gick därifrån kunde jag inte sluta känna det i magen. Något dåligt skulle hända. 

 

________________________________________________________________________________________

 

Julias perspektiv:

 

 

Jag satt i mitt rum och snackade med Felicia och Sandra på skype. '' Gör inget dumt okej?! '' sa jag bestämt. '' Som vad? '' frågade Sandra. '' Snacka inte om det här med dubbeldejting saken, allt är redan svårt som det är okej! '' sa jag lite små surt. '' Pff, varför skulle vi någonsin säga något sånt! '' sa Felicia med ironi rösten. '' Jaaa, hur kan du verkligen tro något sådant löjligt! '' sa Sandra med lika ironi. Jag känner de här tjejerna. De är trubbel, och de kommer skapa trubbel åt mig. Tydligen ska de träffa Niall och Harry. Jag kan inte eftersom jag ska ha en familjedag. '' Okej, Harry har börjat fråga vart vi är, måste dra! Ciaaaao! '' sa Sandra. '' Seeees Julia! '' sa Felicia. '' GÖR INGET DUMT NU! '' skrek jag men samtalet var redan avslutat. Jag la handen på pannan och andades ut. '' Okej. Calm down. De har vett i huvudet...Hoppas jag. '' sa jag till mig själv.

 

1,5 timme senare ..

 

Sandras perspektiv:

 

'' I'm confused, I have never heard of that place! '' sa jag förvånat. '' Sandra, you have lived in London almost your whole life and you have never tasted that ice cream?! I don't know you anymore. '' sa Harry och jag skratta. Vi gick runt i parken, och solen sken. Det var i början av Maj och jag hade lätta kläder på mig. '' I have been there! '' utbrast Felicia. '' What? '' sa jag förvånat. '' Yeah, they have like the best ice cream ever! '' sa hon. '' Wait, are you talking about ice cream, I want ice cream! '' sa Niall glatt och vi alla skratta. '' How good is it? '' frågade jag. '' It's just so damn good! '' sa Niall. '' What about you two guys wait here, and I and Sandra go and get us som ice cream. It's very near, and we can get a taxi. '' sa Harry och pekade på Felicia och Niall. '' But the ice cream, it will melt? '' sa Felicia. '' Felicia, if it's the best ice cream in the world, I'm willing to risk it! '' sa jag och log stort. '' Okay, I want choclate! '' sa Niall. '' Yeah me to! '' sa Felicia. '' Okay, let's go! '' sa jag och slog Harrys ass. Han började jaga mig och jag skrattade, sprang därifrån.

 

Felicias perspektiv:

 

Efter att Sandra och Harry hade sprungit iväg så satte jag och Niall oss på en bänk. Jag kände en tysnad sprida sig, men det var mest skönt. Fåglar kvittrade, och man kunde höra vinden blåsa i träden. '' How is it? '' frågade jag. '' What? '' sa han förvånat. '' Sharing her. '' sa jag och la mina händer i mina koft fickor. '' I.. I don't know. It feels hard sometimes. You know, seeing her with him. Sometimes I think: Niall calm down, she will be all yours soon. But you know, sometimes that thought isn't enought you know? '' sa han lugnt. Vi var ganska fridfulla, och vi hade verkligen påbörjat en djup konversation. '' I know what you mean. James have been such a jackass sometimes. I always forgive him, even if I don't want to. I always think: He will change, he won't hurt me again. But sometimes that thought doesn't last forever too. How many times do we forgive someone just because we don't want to lose them, even though they don't deserve our forgiveness? '' sa jag. Han nickade. '' Niall, the only question I'm asking you is- is she worth it? Is she worth your pain? '' frågade jag. Han bara kollade ner på sina händer. '' It's Julia you know. She's just so special. I have never met anyone like her. She make me the man I want to be. I love the way she kiss me, how she laugh, how she smile, how she hold my hand, how she jumps at me like I've been gone for a year. It would be hard to let her go. I love that she blush, I love her green eyes, her soft hair, her lips ... She is just so perfect. How could I ever let her go? '' sa han. Han kollade ut mot träden. Jag log. '' You love her, don't you? ''. Innan han hann svara hörde vi rop och bakom oss kom Sandra och Harry med glass strutar i händerna. '' Here you are! '' sa Sandra glatt och gav våra glassar. Vi alla satte oss på bänken. '' Okay, are you ready to get your biggest orgasm in your life? '' sa Harry till Sandra och alla garva. '' Yes. Cheers! '' sa hon och vi alla skrek cheers medan vi skålade med våra glassar. Vi njöt av våra glassar i solen. 

 

_________________________________________________________________________________

Sorry för en väldigt kort del, men jaag var sååååå trött och pallade egentligen inte skriva! Men jag ville inte let you down, så jag försökte verkligen skriva allt min hjärna kunde. Kanske inte bästa delen, men bättre än inget!