Jag gick fram till dörren med snabba steg. Ett leende var placerat på mitt ansikte. Bara två sekunder efter att jag hade tryckt på ringklockan öppnade han. Jag hoppade bokstavligen in i hans armar. "I've missed you like crazy!" sa jag. Han höll mig nu i sina starka armar och kysste mig. "And I missed you! How are you babe?" Han släppte ner mig och jag steg in i lägenheten. Hans gulliga hund Babe kom och sniffade på mig. "Hi sweety", mumlade jag till henne och klappade henne bakom örat. Vid det här laget kände hon mig ganska bra. "I'm perfect! I had a lot of fun this week", sa jag. Vi gick in i vardagsrummet och slog oss ner i hans soffa. "Tell me all about it", sa han och drog mig närmare sig. Jag la mig ner i hans knä och han lekte med mitt hår. Jag hatade vanligtvis när folk rörde mitt hår,  men när Brad gjorde det var det bara helt awesome. "You know One Direction huh? The big boy band", började jag. Han nickade. "I spend this whole week with them. I have peace with Felicia and Julia again, you know, so they were with me too. We did so many funny things!", sa jag. "Give me examples", sa han och log mot mig. "We played videogames, ate ice cream, ran around, watched movies and laughed a lot!", sa jag entusiastiskt. "Seems like you had a lot of fun. But just one question... how do you know them? They are like, the biggest boy band in the world or something. "Liam is best friend with Felicia. And Julia dating Harry and Niall", började jag. Han höjde på ena ögonbrynet. "Don't say anything", sa jag och log. "You actually met them on Felicias party. I don't know if you remember, but all of them stood outside the bathrooms and looked at us when we came down from the stairs", sa jag. "Really? I don't remember that", sa han och log. "I just remember you", fortsatte han och kysste mig intensivt. Jag satte mig upp och drog av honom tröjan. "Hello six pack", sa jag skämtsamt till honom. Vi låg på soffan och hånglade ett tag innan han jag avbröt det. "And what about you? What have you done without me?", frågade jag. Han skrattade åt mig. "Uhm.. stuffs", sa han hemlighetsfullt. Jag tog en kudde bakom mig och kastade den på hans huvud. "Tell me", sa jag. "Actually, nothing at all. I was in school you know. Hang out with some friends... but if I'm going to be honest, most of the time, I thought about you", sa han. "Naw", sa jag och kysste honom på kinden. "Wait, are you going to collage next semester?" frågade jag plötsligt. "Yeah, probably", sa han. "No. You can't leave me here", sa jag och gjorde ett ledsamt ansiktsuttryck. "But it is a while until then", sa han och kysste mig åter igen. Kyssarna blev hetare och han drog av min tröja också. "It was a while ago", sa han mellan kyssarna. Han puttade in mig i sovrummet.

 

Klockan började närma sig halv elva på kvällen och det var fredag. Jag tittade på Brad. Han tittade på mig också. Jag låg tätt intill honom. "You are beautiful", sa han och kysste mig på pannan. Jag log mot honom och vände mig om. "Whats on your mind?" frågade han. "Memories", sa jag och tittade ut genom fönstret. Natten var bäcksvart och stjärnorna lyste klart på himlen. "About what?" frågade han. "About my time with the boys two years ago", sa jag tyst. "You knew them back then?" frågade han undrande. Jag vände mig om igen och tittade in i hans ögon. "Yes. I was together with Zayn back then. He cheated on me, or at least I thought he did. Now I'm not so sure anymore", sa jag. "So thats the guy who cheated on you? And you hang out with him now?" frågade han. Jag märkte en viss irritation i hans röst. Men jag och Brad var inte flickvän och pojkvän. Vi var friends with benefits. Han visste det. "Yeah. He changed...", sa jag drömmande. "Oh", sa Brad. Stämningen var lite pinsam mellan oss just nu. Jag borde egentligen inte tagit upp det. Men jag trodde inte att han skulle ta det så här seriöst? Jag blev plötsligt irriterad på honom. Jag trodde att vi kunde snacka om allt. "I think I gotta go", sa jag och reste mig upp ur sängen. Jag slängde på mig kläderna igen. Han hade också rest sig upp. "Bye", sa han och kysste mig lätt på pannan. På pannan? Han var uppenbarligen upprörd. Men varför?

 

"You know what? I have the perfect date for us two tonight. Dress up and I pick you up at seven. Okay?" Jag låg på min säng på lördagsmorgonen. Jag tittade på mitt osminkade ansikte i spegeln framför mig medans jag snackade med Niall i telefon. "Okay. Sounds intresting", sa jag och log för mig själv. "I hope so. See you then love", sa jag. "Yes sweetie", svarade jag. Jag reste mig och upp och tittade på mig själv i spegeln. Mitt hår var lockigt för tillfället efter gårdagen som jag spenderat med Harry. Vi hade mest legat i hans soffa och myst och kollat på kärleksfilmer. Jag hade haft mitt hår i en fläta, därav att det var lockigt. Jag drog av mig pyjamasen och gick in i duschen. När jag bodde i Sverige hade jag haft ett mindre rum. Mitt rum som jag hade nu var som både min syrras och mitt rum i Sverige. Jag älskade Storbritannien, och trivdes mycket bättre här än vad jag hade gjort i Sverige. Jag schampoonerade håret, sköljde ut det och la i en hårinpackning. Medans de verkade rakade jag benen. Jag hade världens sämsta pigment. Jag var väldigt blek. När jag var yngre hade jag alltid fuskat med brun utan sol, eftersom jag ogillade att ligga i solen för länge när det dessutom inte hände någonting. Felicia och Sandra blev som pepparkakor på sommaren och jag var ganska avundsjuk på det. Efter att noga sett till att inte ett endaste litet fjun var kvar på mina ben sköljde jag ur hårinpackningen och steg ut ur duschen. Jag ville vara så fin jag bara kunde. Jag blåste håret och la i olika hårprodukter. Jag bestämde mig för att locka mitt hår i korkskruvar. När jag var liten drömde jag om att ha korkskruvelockar, för att jag tyckte att jag såg ut som en prinsessa när jag hade det. Jag log av tanken. När jag hade lockat klart håret satte jag upp det i en slarvig hästsvans. Jag försökte hålla mitt smink naturligt, och la inte eyeliner eller ögonskugga. Jag såg hyfsat neutral ut och jag log nöjt mot mig själv. Jag gick in i mitt sovrum och letade fram en klänning som jag inte haft på mig sedan förra året. Den passade fortfarande perfekt. Den var ganska kort och röd. Den hade knappar längs med hela klänningen och var i spets. Axelbandslös var den också. Jag granskade mig själv kritiskt. Jag var inte 100 procent nöjd, men det var jag aldrig. Jag matchade klänningen med ett par svarta pumps. Jag hörde det plinga på dörren och jag gick nervöst ner. Niall stod utanför. Han hade också klätt upp sig och såg super gullig ut som vanligt. "You look gorgeous", sa han. "You too", sa jag och kysste honom. 

 

 En timme senare satt vi på en resturang. Vi satt i en privat 'rundel' och alla andra människor satt innuti resturangen 50 meter bort. "This was really romantic", sa jag och lutade mig fram för att kyssa honom. Hans mjuka läppar rörde mina. Jag kollade in i hans ögon. "You know what Julia? Every morning I wake up happy because I know I'll see you", sa han. De blåa ögonen glittrade och jag log blygt. "I'm happy to have you Niall. No one have ever maked me feel special. But you have", svarade jag. Jag tog hans hand över bordet. Jag drunknade seriöst i hans ögon. "You are the most beautiful guy I ever met, do you know that?", sa jag. Han log mot mig. "And you are the most beautiful girl", sa han och reste sig upp. Han gick runt bordet och kysste mig mjukt. "Lets pay and go home to me", sa han. Vi tog varandras händer och flätade in dem i varandra. Niall betalade, den gentleman han var, och vi hoppade in i en taxi.