body, a:hover {cursor: url(http://cur.cursors-4u.net/people/peo-8/peo954.ani), url(http://cur.cursors-4u.net/people/peo-8/peo954.png), progress !important;} />

More than perfect - Del 65

Previously on More than perfect:
 
 "Sandra! I forgot to ask you", utbrast Liam plötsligt. Jag blåste på mina naglar. "What?" frågade jag. "Do you and Felicia want to stay at my place for a week?", frågade han. "Wait what? Live at your house? Why?" frågade jag. "So you and Felicia can spend more time together after... yeah you know what", sa han. Han menade hur Felicia hade mått. "Yeah, sure I guess. I'm going to talk to her. That would be kind of fun actually. Thanks Liam", sa jag. "Everything for my Sandraliciuos", sa han. Vi hade sagt de där fåniga namnen i Los Angeles när vi hade hängt upp och ner i soffan. "So see you tomorrow then?" frågade han. "Ofcourse my love! Love you", sa jag. "Love you too", sa han och la på. Killarna hade verkligen blivit som bröder för mig. Jag älskade de så mycket. De var sådana där vänner man inte kunde lägga på luren till utan att ha sagt "I love you". De var de bästa som hänt mig. Jag log lite och granskade resultatet av mina naglar. Jag kände mig ovanligt glad idag. Trots att killarna skulle åka så kändes det som något bra skulle hända snart. Något roligt.
________________________________________________________________________________________
 

Felicias perspektiv:
 
Jag hade slängt i flingorna i skålen med mjölken och började snabbt äta. Stressad, försökte jag sätta på mig hoodyn samtidigt som jag åt, något som inte var lika enkelt som jag trodde. Mobilen vibrera häftigt på bordet och jag tog genast upp den och svarade ''Hey! You're coming to the airport right?'', frågade en bekant röst. Jag hade inte ens hunnit se vem det var och jag kände verkligen inte igen rösten. ''Wait. You are one of One direction right?'', frågade jag eftersom jag skulle åka till flygplatsen och säga hejdå till killarna inom 50 minuter, och jag var knappast redo att åka. Det skulle också ta lite tid att åka dit. ''Uhm, yeah..? It's Zayn'', sa han med en förvånad ton. Jag fick genast ett leende på läpparna. ''Hey Zayn. What is wrong with your voice?'', frågade jag medan jag åt på flingorna. ''My throat is just a little bit rusty'', sa han och hostade till. ''You will still sing right? You are going on tour, you are aware about that right? Like 'hey, i can't sing but i will be fun anyway''', sa jag och imitera en mans röst på slutet. ''Thanks for caring. No, but it will be alright. Our first concert is tomorrow, so I will have time to take care of my throat'', sa han med en sarkastisk röst i början. ''I care about your fans!'', sa jag högt medan jag nästan slängde in skålen i disken. ''Yeah yeah. Are you the only one who's coming to say goodbye? .. Are Sandra coming?'', frågade han med en annan ton på slutet. Jag höjde ögonbrynen. Vad är det med de två? Och det är tid att jag får veta. ''What is going on between you and Sandra? The only thing I heard was that she saw your wiener'', sa jag medan jag knöt mina skor, med telefonen tryckt mot örat med hjälp av axeln. ''WHAT?!'', skrek han i telefonen.
 
Jag nästan tappade telefonen över hans höga röst. ''Easy! Yeah, she saw your wiener. Or that's what she told me? She said she ran into you when you were naked. She was telling the truth right? Because I have the feeling she didn't. Maybe you two should do it. You know, do IT. Anyway, she said it was big so be glad. Maybe she want's to do you. But she have seen your thing before, but that was a long way back. You did to IT, when you were together right?'', sa jag och skratta. ''My wiener? My dick? Oh, okay. And yes, we did do it. Alot '', sa han och skratta. ''Do you think she want's to do it with me or?..'', frågade han försiktigt. ''Not that I want to hear how you two used to do it.. You're hot, so totally'', sa jag och skratta. Han skratta högt i telefonen. ''Yes, maybe we should do it'', sa han och skratta. Vi båda skratta i luren och efter ungefär fem minuter var det äntligen tyst i luren. ''Okay, but our driver just picked me up, so now we will pick up the others. It's like a big black van. But anyway, go now before the place will be full of fans. When Julia left, no one knew we were going to the airport, but they found us anyway. But we're going to the first class, so it will be more private. We meet in the airport, and you'll get these, I don't know, kind of bracelets, you know, entrance to the vip room'', berättade han. ''No, I don't know. But yeah, sound complicated but I bet it will be easy when we're there. Sandra will be here any minute now, so we are kind of on our way'', sa jag medan jag tog min lätta skinnjacka från galgen. ''Alright see you girls there, peace out sistah'', sa han och jag kunde känna av att han log. ''Peace out brother'', sa jag innan jag avslutade samtalet. Och som om det vore magi, ringde det i samma sekund på dörren. Jag öppnade och en Sandra stog där med ett leende. ''Redo att säga hejdå?.'' Hennes leende försvann och hon kollade osäkert på mig. ''Nej.'' 
Och ärligt talat var jag inte heller det.
 
Lite senare ...
 
Harrys perspektiv:

De hade hämtat upp mig och Cara hade följt med mig. Hur jag skulle säga hejdå till henne förstår jag inte. Hur jag ska kunna säga hejdå till någon av tjejerna vet jag inte heller. Men på samma sekund är jag exalterad. Vi ska ut på tour, en av de roligaste sakerna någonsin, och äntligen träffa våra fans bättre. Det var en Nordamerika tour, och skulle pågå i ungefär tre månader. Usa är också helt fantastiskt, något som också är en positiv sak. Det finns inget bättre än att gå ut, sjunga för sina fans och känna kärleken. För vi har världens bästa fans, det har vi verkligen. Och vi är skyldiga allt till de. Vi hade kommit in till flygplatsen och många fans stog där. Vi hade lyckats ta foto med de mesta, men var tvugna att börja gå. En bit bort stog Felicia och Sandra, väntade på oss. De stog vid våran tour manager, Paul och var väl informerade om hur det här skulle gå till. För varje gång vi åker till flygplatsen alla tillsammans blir det nästan galet. När man åker ensam är det lugnare, men med alla här blir det dubbelt så galet. Jag, Zayn, Louis, Niall, Liam, Eleanor, Felicia, Sandra och Cara. Alla är kända för någonting. Vi hade kommit fram till tjejerna och jag släppte Caras hand när jag kramade om de två. Alla kramades och vi började gå till den andra ingången, vip ingången. Vi alla var redan full satt med att diskutera om den nya touren. Vi skulle åka med vårat privat jet, den vi använde när vi skulle åka på tour. Vi hade visat upp allt som behövdes att komma in, och började gå in i gaten. ''I'm so damn excited'', sa Louis som gick vid min ena sida. ''Right? This is like the best'', sa Liam och såg helt upphetsad ut. ''I hoped you would do some concert's here but nope. I wish we could go!'', sa Eleanor och tydligt menade hon och tjejerna. Louis la armen om henne och gav henne en kyss på kinden. ''Don't worry, you'll visit us'', sa han. ''Yeah but we won't!'', utbrast Felicia. ''Stupid school'', stöna Sandra. ''Yeah'', instämde Cara. Både Sandra och Felicia vände sina ansikten till henne. ''HEY! You can visit them anytime you want!'', ubrast Felicia. ''Yeah, BIATCH'', sa Sandra med en grimars som bara fick Cara skratta. Hon släppte min hand och la armarna om de båda. ''We can take my jet'', sa hon. Sandra sken upp direkt. ''YOU HAVE A JET?'' utbrast hon. Cara utbytte blickar med mig mig med ett leende. ''Yes, my imaginary jet'', sa hon och skratta. De båda bara suckade. ''You suck'', sa Felicia och Sandra drog ner Caras mössa som skapade skratt över alla oss. Vi hade kommit ut, och gick där flygplanen stod, påväg till vårat egna flygplan. Himlen var grå, och moln täckte över himlen. Det var inte så kallt, det var endast början av september, men man kunde känna hur det gick över till höst.
 
''I can't believe you're leaving too'', sa Felicia dystert. ''Yeah, it kinds of sucks. But I want to graduate soon as possible!'', sa Eleanor. Sandra hade lagt sin arm om henne. ''Who will be my girrrrl?'', sa hon och sucka. ''Yeah girl, you're the only light in my endless life'', sa Eleanor och sucka. ''I miss summer'', sa jag. ''Yeah me too! We had so much in LA'', sa Cara. ''Hey Louis, remember when me and Niall pushed you from the stairs with all those plaits?!'', sa Zayn medan han skrattade. Niall och Zayn gjorde en high five medan Louis bara log sarkastiskt. ''Yes, that felt really nice'', sa han sarkastiskt. Vi hade kommit fram till planet och trappan var nedfälld. Det spred sig en tystnad mellan alla. För ögonblicket vi hade väntat på var redan inne.
 
Sandras perspektiv:
 
Alla stod där, nästan helt knäpptysta. Harry avbröt tiden som stog still och gick fram till Cara, kramade om henne. Jag tog tag i Louis tröja, och drog in honom i en kram. Jag höll honom hårt, ville inte att han skulle gå. Felicia kramade Niall medan Eleanor kramade Liam. ''Hug every fan you see for both of us. Because your fans are just the sweetest. Call me? Alright?'', sa jag sorgligt och kollade upp mot hans ögon. Han log mot mig, och gav mig en puss på kinden. ''I promise'', sa han. ''I love you'', sa jag och tog hans hand. Han höll min i hans hårt. ''I love you too'' sa han. Jag gav honom en sista kram innan jag fortsatte mot Niall. Han kollade på mig innan han drog in mig i hans famn. ''Are you alright?'', viskade jag i hans bröstkorg. Jag kunde känna att han nickade. ''Kind of. I just miss Julia alot. I love her, you know that'', viskade han tillbaka. Jag nickade. Från sidan kunde jag se de andra krama de andra tjejerna. Jag tog bort mitt huvud från hans bröstkorg och kollade upp mot honom. ''Don't worry okay? Everything will be alright. And I know Julia, I know for a fact that she still love you, and miss you. I'm always here for you, okay?'', sa jag medan jag kollade djupt in i hans ögon. Han drog in mig i en till varm kram. ''You are so kind, do you know that? I'm always here for you too. And I swear on my life, if some guy break your heart, I will break his neck'', sa han i mitt hår. Jag kollade ner mot marken. ''Thanks'', sa jag ynkligt. Jag gick ur hans famn och gav honom en puss på kinden. Jag kollade på de andra. Zayn hade Felicia i sin famn, som fällde tårar. Jag hade inte gjort det än. Jag kommer ju snacka med killarna nästan varje vecka ändå. Men ändå, jag är så van att vara med de nästan varannan dag att det skulle kända konstigt. De är mina bröder. Eleanor och Louis stog och kysstes medan Cara kramade Niall. Cara är inte väldigt nära med killarna som vi andra är, men de är fortfarande vänner. Jag och Cara är så nära. Vi försöker träffas varje vecka, eftersom hon oftast är upptagen med photoshoots i andra länder eller har bara fullt upp i London. Men jag älskar verkligen henne, hon är en sån fin bästa vän. Jag kände någon knacka på min axel och vände mig om.
 
Liam stod där och log mot mig. Jag kramade om honom hårt. ''My Liam! My Liamliocus!'', utbrast jag. ''My cutie pie!'', utbrast han med en tjejröst. Jag skrattade i hans tröja. Jag backade och kollade på honom. ''Call me. Text me. Skype me. ANYTHING'', utbrast jag och skratta. Han kollade på mig med ett stort leende. ''Oh how I will miss that smile!'', sa han och drog in mig i en till kram. Jag backade återigen och kollade på honom. ''I hope everything is fine between you and Felicia'', sa jag och kollade noga på honom. ''I guess. I don't know really. I know that we're friends. But I have feelings for her, and I wonder if she feels the same'', sa han. Jag nickade. ''I know. I'll talk to her. Don't worry'', sa jag och gav honom en puss. ''Thanks'', sa han innan han släppte taget om min arm. Alla snackade, sa hejdå. Medan Cara och Harry stog där, grovhånglade. Med ett flin gick jag fram till de. ''HEY!'', utbrast jag. De slet sig ifrån varandra och kollade förvirrat på mig. ''Can I borrow this idiot one minute'', sa jag och log stort. Cara skrattade och släppte taget om Harry. Han log genast stort mot mig och vi tänkte samma sak. Han lyfte upp mig och jag skrek till. ''HARRY'', skrek jag. ''SANDRA!'', retade han tillbaka. Han hade kastat runt mig tills han äntligen tog ner mig, och fötterna stog tryggt på marken. Jag gav honom en lätt örfil. ''I'll miss you'', sa jag sorgligt. ''I'll miss you too'', sa han och började låtsas gråta. Jag skrattade. ''I can't be sad around you. Give me a hug'', sa jag. Han gav mig en hård kram, jag kunde nästan känna hur ryggraden var nära på knäckas. ''TOO.. HARD!'', fick jag ut. Han släppte mig och gav mig en puss. Jag kollade på de andra. Alla stog och snackade, förutom två. Jag kollade åt sidan och såg Felicia och Liam. De såg så lugna ut, men ändå ledsna. Jag hörde någon hosta bakom mig och vände mig. Zayn stod där och log oskyldigt. Jag klämde ut ett leende och fick försiktigt fram till honom. Det var en månad sen den där händelsen på stranden, och sen vi faktiskt sa 'I love you' till varandra. Och det kändes konstigt det gjorde det verkligen. Och det var först när jag såg Zayn då jag kände mig ledsen. Det var som om det var först nu jag insåg att de skulle åka, att han skulle åka. Jag tog tag i hans lösa tröja och han drog in mig en kram. Jag kände hans bekanta lukt och andades djupt in. För jag älskar fortfarande honom, det gör jag. Och jag undrar om han fortfarande gör det. Det var först nu tårarna rann ner på mina kinder. Vi var tysta, sa ingenting till jag klämde ut det. ''I love you'', viska jag. Det var en tystnad som dödade mig. Men han sa det faktiskt. ''I love you too''. Den här gången begärde han ingenting, inget om något förhållande. Vi bara stod där, jag i hans armar och njöt. Även fast tårarna rann. Han hostade till. ''Soo.. You saw my dick, huh?'', sa han och jag kunde känna att han log. Jag föll genast i skratt i hans armar, och han började också garva till döds. Det var en lögn, en fet lögn för att rädda mig själv. Och det här var nog det roligaste jag hört på länge.
 
Felicias perspektiv:

Vi stog vid det stora fönstrerna, kollade på planet som snart skulle åka. Liam skulle åka. Hur mycket jag än inte ville det. Jag höll Sandras hand. Jag har känslor för Liam, det har jag. Det enda som stoppade mig var James förut och allt jag kände. Nu var det bara det här tre månaderna. Och problemet är, han vet inte. Och ärligt talat, har jag inget berättande planerat. Planet började röra sig och åka. Vi tjejer stod där, kollade på planet som lyfte. Och när den gjorde det, sjönk allas hjärtan lite.
 
_____________________________________________________________________________________
Hoppas du gilla det! Kommentera minst två kommentarer, haha! (:
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Er novell är så himla bra! Love it, haha:)

2013-04-09 @ 21:38:46
Postat av: Lol

Så bra!

2013-04-09 @ 21:56:30




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback