_________________________________________________________________________________

 

 

" I'm gonna miss you so much! " utbrast Eleanor som reagerade först. " It really feels awful that you're going " fortsatte jag. Det kändes konstigt att veta att hon skulle åka, jag skulle sakna henne så mycket! " I'm gonna miss my little Julia " sa Louis och skrattade lite. " So are you looking forward to going? " frågade Liam lite osäker på vad han skulle säga. " Are you kidding me? I fougt with my mom in like an hour! But my grand parents are there so it's at least good that I can meet them more often. " sa Julia och log. " So you're gonna miss us? " sa jag med en tillgjord röst. " Of course I'm gonna miss you! I'm gonna leave all of my best friends behind it's not like that's very easy " sa hon och kastade en kudde på mig. " Okay okay I now you're gonna miss me because I'm so loveable " sa jag och fick ännu en kudde i ansiktet. " Hahaha oh shut up " sa Eleanor. Alla började skratta. "I'm gonna miss you"  sa Zayn som inte hade sagt något på ett tag. " Hopefully we'll all get used to it and I'll make you visit me quite often so I think it'll be alright " sa hon och skrattade sitt underbara skratt. Det skulle jag sakna, hennes skratt. Det var en av grejerna jag skulle sakna med henne. Hon var nästan alltid glad, bara en allmänt positiv person som skrattade mycket. Jag älskar sånna människor.

 

 

" Hug? " frågade jag och sträckte ut armarna mot dem. Alla kastade sig in i kramen. Det kändes tryggt att ha deras armar runt omkring mig och jag ville inte släppa taget. Jag skulle sakna alla så mycket, jag menar kom igen de är ju mina bästa vänner. Snart lättade trycket av kramen och alla drog sig ur. " I love you guys " sa jag och alla gav mig ett var sitt leende. " We love you too " sa de alla samtidigt. " Well I guess I have to go home and pack. " sa jag och suckade tungt. " What already? " sa Louis besviket. " I'm going in a couple of days and we've got like everything in the house to pack. It'll take quite a while. Not because I'm really looking forward to packing so much stuff. It'll take like days. " sa jag klagande. " I get what you mean " sa Liam och ställde sig upp. Sedan räckte han ut handen åt mig. Jag tog den och han drog mig upp från soffan. Det här skulle nog vara den sista gången jag var hemma hos Harry. Eller förhoppningsvis inte för alltid men kanske för något år, tills jag hälsar på igen. Men vi kommer precis ha flyttat och köpt ett nytt hus och så. Det kommer kosta en del pengar så antagligen kommer jag inte komma hit på ett långt tag. Medan jag gick mot hallen " tog jag farväl " av huset. Det fanns så många saker som jag var tvungen att lämna. Egetligen så ville jag ju stanna här med dom. Men jag visste också att jag inte hade något annat val än att flytta. Så det var bara att acceptera och sedan göra det bästa av tiden som jag har kvar här. Jag satte på mig mina hög klackade skor snabbt och sedan min jacka. " By the way, why didn't you invite Niall here? "sa Zayn och kollade frågande mot mig. " I thought that I had to tell him alone. It's more than just telling him, it's gonna be really hard. " sa jag medan jag fumlade med min mobil som låg i jack fickan. " Just a little bit of advice, the longer you wait. The harder it'll be " sa Liam och log varmt mot mig. " I know I'll tell him soon! Well I better get going. " sa jag och öppnade ytterdörren. " BYEEE " hörde jag alla skrika efter mig där jag gick på gatan. Jag vände mig om och vinkade en sista gång. Nu började jag tänka på Niall. Hur skulle jag berätta? Vad Liam sa var sant jag var tvungen att berätta för honom så snart som möjligt.

 

 

" Det här ska bli så roligt, jag har alltid velat gå på madam tussaud med er! " utbrast jag lyckigt och kollade upp mot solen som bländade mig. " Aaah jag med men kön as lång! Vi har stått här i typ 1 timme och vi är inte ens framme än! " klagade Felicia. " Kom igen det här är en av Julias sista dagar i London, var inte så negativ " sa jag med ett leende och letade i min väska efter min system kamera. " Jaaaa, jag vet men det är varmt och vi bara står här " muttrade hon lite. " Kom igen, en grupp bild? " sa jag och drog in dem under mina armar. " Le " sa Julia och jag knäppte bilden. Vi alla ställde oss så att vi alla såg bilden som vi nyss tagit. " EUUW " utbrast jag. På bilden stog jag som en alien i mitten av dom. " Skojar du ? Ni blev ju bra kolla på min dubbel haka! " ropade Felicia. Vi allra brast i skratt. Det var så här jag ville att dagen skulle vara, vi skulle ha en rolig dag tillsammans eftersom det var en av dom sista och det var det bara att inse. Jag ville verkligen göra det bästa av tiden vi har tillsammans. " Kolla det är inte långt kvar! Äntligen! " sa Julia glatt medan vi äntligen kom inomhus, även om kön såklart fortsatte där inne.

 

Vid entrén av byggnaden fanns det ett glas bord där det stod massa ögon med olika färger och också ett på börjat huvud. Över hade man placerat en liten skärm som visade hur de hade gjort dockorna och hur de mätte osv. Vi alla tre stod fascinerade och glodde på skärmen som tre idioter.  Längre in gick kön lite fortare och vi gick runt friare. Vi skippade såklart att ta bilder med några gamla weird artister som var så gamla att vi inte ens kände igen dom. De hade till och med gjort Napoleon och Barack Obama. Det var otoligt coolt att se. Vi stod och posade med Zack Efron, Vanessa Hudgens, Miley Cyrus, Brad Pitt, Angelina Jolie, Jim Carrey, Justin Bieber och Demi Lovato. Så klart var det så många fler! Det var helt otroligt hur många de var. När vi kom till Logan Lerman var jag och Felicia nära att ta sönder vax figuren. Det spelar ingen roll om det var en docka den var ändå as lik honom och han var HET. Vi gick förbi Britney Spears, Beyonce, Amy Whinehouse och Rihanna som vi alla tog bilder av. Snart kom vi till slutet och där stod inga mindre än One Direction. För att vara helt ärlig så var dockorna väldigt lika dem. Okej såklart det fanns skillnader men ingen skulle kunna göra det helt perfekt liksom. Bra jobbat till den som gjorde det här, tänkte jag i mitt huvud. " Can you be so kind and take a picture of us please? " frågade Julia en random kille som stod bredvid. Han nickade kort och vi ställde oss på plats. Det blev som en photo shoot fast istället för wannabe modell bilder gjorde vi de bästa peddo bilderna någonsin. De skulle kunna få vem som helst att skratta. När vi kommit ut skrek jag " NEXT STOP - LONDON EYE! " och vi sprang mot närmaste taxi. Inte direkt för att vi hade bråttom men jag antar att det bara var något typsikt som antagligen bara vi skulle göra.

 

 Taxin stannade på den närmaste gatan till London eye. Felicia betalade snabbt och vi hoppade ut ur bilen. " Det ser så vackert ut här! " sa Julia och kollade upp mot London eye och sedan ner mot vattnet som låg bakom. Fram till det stora hjulet så var det en gullig gata som in ramades med två långa rader med träd. Folk, till stor del par, gick där på gatan och pratade skrattade. Vi alla utbytte en blick och sedan började vi gå längs gatan. " Hur kommer det sig att vi inte varit här tillsammans tidigare? " sa jag och fortsatte kolla fram mot London eye. De stora vagnarna som hängde ner var stora och såg ut att väga rätt så mycket. Det var ungefär 30 pers i varje vagn. " Jag vet inte, antagligen för att det här är en turistattraktion och vi bor här. Men det är kul att komma hit i alla fall! " sa Julia och tog våra händer.  Efter att ha stått i en inte så lång kö så betalade vi mannen som släppte in oss i en vagn. Jag och Felicia hade redan innan bestämt att vi skulle betala extra så vi kunde på en egen vagn, så att det blev en ännu bättre upplevelse. " London är verkligen vackert, det är inte förens nu när jag ska åka som jag faktiskt uppskattar det. " sa Julia lite sorgset medan hon kollade ut. " Det är sant, jag känner också så även om jag inte är den som ska åka " sa Felicia som ställde sig bredvid Julia som kollade ut mot havet. " Jag kommer verkligen sakna er. Om ni tror att ni kan glömma bort mig så är ni dumma. Tror ni verkligen att jag skulle låta er göra det? Aldrig i hela mitt liv kommer jag släppa de bästa vännerna jag någonsin kommer att hitta" sa Julia och vände sig om mot oss halvt tårögod. Vi alla tre möttes i en kram. " Vi kommer aldrig ens komma på tanken att glömma dig. Vi är inte bara vänner utan familj och familj håller ihop eller hur? " sa Felicia log samtidigt som vi avslutade kramen. " Tack för en underbar dag då! Det var as roligt ju, vi måste göra om det fast i Sverige, det var ju as länge sen vi var där! " sa jag och de båda skrattade lite. " Japp det måste vi göra " instämde de. Vi var bästa vänner och vi skulle älska varandra tills jordens undergång. Ända sen det blev vi tre kunde hade jag haft the time of my life tack vare de här två tjejerna. Vi hade gått igenom vått och torrt med varandra och det skulle inte sluta här utan vi skulle fortsätta att vara vad vi alltid har varit. En familj.

Hoppas ni gillar delen och skriv KOMMENTARER!!!! Tack för att ni läser och glad påsk på er! <3